Den första och senaste bönan

Ekologiska skalade åkerbönor samt åkerbönsmjöl

Det hela är ganska enkelt:
God, nyttig, lokal och bidrar till ett mer ekologiskt jordbruk.

Detta är en av våra allra äldsta kultiverade växter och det finns fynd från boplatser som är 8000 år gamla. I våra trakter verkar den ha följt med det första jordbruket under tidig stenålder, alltså ca 4000 år före vår tideräkning. Fynd har gjorts i Bohuslän som visar att de var i bruk år 0. ¹

Åkerbönor (Vicia faba) är samma växt som bondbönor men skiljer sig åt i storlek. Trots namnet är dessa inte släkt vad vi annars kallar bönor (som kidney-, svarta- och vita bönor som tillhör  Phaseolus vulgaris). Dessa bönor kom till Europa från Sydamerika först på 1500-talet och odlades knappt alls hos oss innan 1700-talets slut. Det var också först långt senare lärde vi känna dem till vardags tex. som bruna bönor.

Åkerbönorna som erbjuds här kallar jag för Svenska favabönor och de är odlade av ekocertifierade bönder i Västra Götaland, verksamheten är KRAV-certifierad (krav nr: K18727354).

Åkerbönor odlas idag uteslutande som proteinfodermedel för mjölk- och köttdjur, fastän det är utmärkt som mat också för oss. Genom att inte låta bönorna först blir foder och sedan äta mjölk och kött så sparar vi stora mängder energi, utrymme och miljöbelastning.

Det tunna men sega skinn som vanligtvis omger åker- och bondbönor har tagits bort mekaniskt, detta för att det innehåller bitterämnen (tanniner) och så kallade antinutritionella substanser som försvårar upptaget av näringsämnen. På köpet blir de mildare i smaken och behöver inte blötläggas innan som andra bönor utan kan kokas direkt ungefär som linser.

Koktiden utan blötläggning är ca 30 min och med blötläggning ca 15 min (tiderna kan variera pga olika storlek på bönorna vid olika skördar). De kokar lätt sönder och det är svårt att använda dem som hela i sallader eller grytor etc. Men är utmärkta till en lokal hummus, en svensk linssoppa, ekologisk falafel, bönbiffar osv.

Näringsinnehåll & användning

Åkerbönor har odlats främst för dess höga näringsinnehåll, dess förmåga att klara av olika väder- och jordförhållanden samt inte minst för den goda smakens skull. De är värdefulla som en del av ett mer resurssparande jordbruk då deras rötter binder kväve från luften och minskar så behovet av annat tillfört gödsel, också för efterkommande grödor. Dessutom är deras blommor en källa för pollen och nektar till bin och humlor, något som blir allt viktigare i jordbrukslandskapet.

Proteininnehållet är högt, strax omkring 25-30g per 100g och av bra kvalité. Fetthalten är dock låg, mellan 1-2%. De är också en god källa till hälsosamma fibrer.

Vi känner numera främst till färska bondbönor som en delikatess om sensommaren, men detta är bara en liten del av dessa bönors användningområden. De har tidigare framförallt torkats och kokats i grytor och soppor. De har malts till mjöl som använts i pannkakssmet (utmärkt alternativ till ägg) eller som närings- och smakförhöjande tillsats i bröd.

Något som är värt att notera är att FN också har uppmärksammat baljväxternas betydelse. Hisoriskt, nu och i framtiden. De utnämnde 2016 till Det internationella året för baljväxter.

Läs mer på deras hemsida: http://www.fao.org/pulses-2016/en/

1_Miljöarkeologiska laboratoriet – Rapport nr. 2013-029
2_Livsmedelsverkets rapportserie nr 3 /2016
3_Analys gjord av Eurofins 2021-03-29. Prov Nr 525-2021-03150123

Kontakt: hej@svensk-fava.se

En del av processen är stödd av ’Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling’. Sikt, kvarn och cyklon.